The Spirit Moose.
Vit älgtjur med ett horn Foto: Roger Vikström
För ett par dagar sedan var jag i västerås på Naturfotodagen. Lyssnade på många fina föredrag samt tittade på den fina bildutställning som visades. Jag kom i samspråk med en herre om älgar speciellt då den vita älgen som fotograf Tommy Pedersen hade med i sin utställning.
Han frågade mig om jag någonsin fotograferat den vita älgen? Jag svarade att jag hade lyckat tagit ett par bilder på ”den vite” men att den vid det tillfället bara hade ett horn, den hade tappat det andra hornet. Han svarade förvånat! Tappar älgen sina horn, det hade han inte en aning om. Vi som tar bilder har också ett ansvar! Förvanskar vi naturbilderna, när vi tar bort de icke perfekta bilderna, eller de bilder med fel bakgrund? Dessvärre gör vi nog det.
Det har slagit mig att jag aldrig sett bilder på en älg med endast ett horn. För den perfekta bilden är en älg med två horn. Jägarens våta dröm är att få fälla en 18 taggare, likaså fotografs dröm. En älg med ett horn känns som ett misslyckande.
Älgtjuren fäller hornen i midvintertid varje år och redan efter någon månad börjar nya horn växa ut. Hornen växer från den så kallade rosenstocken. Det är ett benutskott som sitter mellan ögat och örat på älgtjurar. Under utväxten skyddas hornen av ett hudlager som kallas basthud. Under basthuden har hornen nerver och blodförsörjning. Så länge ”basten” finns kvar har tjuren lite känsel i hornen.
När så hornen har växt klart dras blodtillförseln in, vilket leder till att basthuden torkar och lossnar. Det brukar ske i slutet av sommaren. Tjuren fejar bort den torkade basten genom att gnugga hornen mot träd och buskar. Hornen är färdigvuxna och färdigfejade lagom till parningen på hösten och när den är över börjar en zon i hornets bas alldeles ovanför rosenstocken att luckras upp. I den zonen lossnar hornet så småningom och faller av. Normalt fälls de i januari-februari. Källa: Svenska Jägareförbundet
Den vita älgen är ett väsen som egentligen inte finns någon annanstans i världen. Leucism kallas fenomenet med de vita älgarna och det kan förekomma även hos andra arter, inklusive fåglar. Det innebär att djuret kan producera färgämnet melanin, men inte lagra det.