Trädkryparen
Finns i barrskog och även i lövskog men tycks trivas bäst i äldre granskog också i al- och björkskogar. Där lever Certhia familiaris / Trädkrypare, främst av spindlar, insekter, larver och puppor. Med sin långa och tunna näbb plockar den fram insekterna ur barkspringorna. I mindre utsträckning äter den också frön, som den sväljer hela.
Bobygget
Certhia familiaris / Trädkryparen väljer vanligtvis en boplats i utrymmet mellan stammen och lossnande barkstycken på gamla träd. Den hittar även de lämpligaste boplatserna på gamla stubbar eller döda granar, också tallar. I södra Sverige brukar även gamla ekar ha gott om utrymme av detta slag. I brist på denna typ av boplatser kan trädkryparen också häcka i allehanda skrymslen och trädhhåligheter. Ett viktigt krav på boplatsen tycks vara att trädkryparen inte skall behöva hoppa in med huvudet före såsom i en vanlig fågelholk, utan den vill kunna klättra in i boet.
När Certhia familiaris / Trädkrypare väl bygger sitt bo börjar den med att fylla ut bottnen på håligheten med fina kvistar, ofta torra grankvistar. Vidare på denna stomme lägger den sedan själva bobalen av blandat material. Oftast endast med näverflagor och spindelväv. Slutligen fodras balen med fjädrar. Redan i slutet av mars börjar honan med bobygget.
Under slutet av april och under hela maj finner man fullagda kullar. I regel består kullen av fem till åtta ägg och dessa är vita med röda prickar. Honan ruvar ensam i ungefär två veckor. Föräldrarna matar ungarna fjorton till sexton dagar i boet När ungarna är små så brukar honan värma dem under en stor del av dygnet. Källa : Fågeln.se
Inlägget Certhia familiaris/ Trädkrypare dök först upp på Naturfotograf Roger Vikström.